Category Archives: Arkitektur

Svenska utställningspaviljongen i Barcelona 1929

Share On Facebook
Share On Twitter
Contact us

Skiss på Svenska utställningspaviljongen i Barcelona 1929 av arkitekten Peder Clason (1894-1956). Efter utställningen flyttades paviljongen till staden Berga i Pyrenéerna där den blev flickskola och sedan kasern åt Francos trupper. I Berga fanns träbyggnaden tillverkad av Örbyhus Ångsåg i Tierp kvar in på sextiotalet då den till slut revs. Utöver denna paviljong har Peder Clason till exempel ritat Grand hotell i Falun 1930 och Svenska Studenthemmet i Paris 1931, som för övrigt arkitekten Carl Hörvik ritade inredningen till.

peder_clason_Barcelona_utstallning

Bok om Bruno Mathsson

Share On Facebook
Share On Twitter
Contact us

Nu har boken om Bruno Mathsson skriven av Hedvig Hedqvist gått till tryck. Boken kommer att släppas i slutet av juni.

Bruno Mathsson (1907–1988) är en av Sveriges internationellt mest kända formgivare. 1936 ställde han ut på Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg och fick ett stort genombrott med sina funktionalistiska och modernistiska möbler. De väckte sedan uppmärksamhet på världsutställningen Paris Expo 1937 och upptäcktes där av Museum of Modern Art i New York som 1938 beställde  hans möbler till sin nya tillbyggnad. Möblerna fanns också med på världsutställningen i New York och Golden Gate utställningen i San Francisco, 1939. Som modernist och frisksportare var Bruno Mathsson övertygad om att hans formgivning skulle skapa förutsättningar för ett bättre liv. Han ritade glashus, med
ambitionen att leva nära naturen och att upphäva gränsen mellan ute och inne.

Boken är skriven av journalisten och författaren Hedvig Hedqvist som skrivit ett flertal böcker om formgivning och arkitektur, samt varit mångårig designskribent på Svenska Dagbladet.Bruno_Mathsson_bok_boken

Boken är nummer sjutton i Orosdi-Backs pocketbokserie.

Bok om formgivaren Bruno Mathsson utkommer i juli

Share On Facebook
Share On Twitter
Contact us

Bruno Mathsson (1907-­1988) är internationellt en av Sveriges mest kända formgivare. 1936 ställde han ut på Röhsska museet i Göteborg och fick ett stort genombrott med sina funktionalistiska och modernistiska möbler. Året efter deltog han i utställningen Paris Expo och belönades med Grand Prix, något som resulterade i att Museum of Modern Art i New York 1939 beställde hans möbler till en tillbyggnad. Samma år fanns hans möbler representerade på världsutställningen i New York och Golden Gate-utställningen i San Francisco. Hans möbler och arkitektur är tidlös och lika aktuell idag.

Boken är skriven av journalisten och författaren Hedvig Hedqvist som har skrivit ett flertal böcker om formgivning och arkitektur, samt varit mångårig designskribent på Svenska Dagbladet.

Bruno_Mathsson_bok_formgivareDenna bok ingår i Orosdi-Backs serie Svenska arkitekter och formgivare.

Gjutjärnsurnor från Näfveqvarns bruk

Share On Facebook
Share On Twitter
Contact us

Arkitekt Sigfrid Ericson (1879-1958) formgav urnor tillverkade av gjutjärn för Näfveqvarns bruk under 1930-tales mitt. Mest känd kanske Sigfrid Ericson är för att tillsammans med Arvid Bjerke ritat Göteborgs konstmuseum i samband med utställningen i Göteborg 1923, en utställning som de båda var huvudarkitekter för.

Nävekvarns brukgjutjarn_urnor_Nafveqvarn_Navekvarn_jarn gjorde succé under Hemutställningen 1917, Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och världsutställningen i Paris 1925. Ingen annan svensk industri har haft så omfattande kontakter med formgivare och så varierad produktion. Arkitekter och konstnärer som Gunnar Asplund, Folke Bensow, Carl Hörvik, Sven Markelius, Erik Grate och Anna Petrus var några av brukets formgivare.

Bilden kommer Christian Björks bok om Näfveqvarns Bruk utgiven av Orosdi-Back förlag.

Möbel av Axel Einar Hjorth

Share On Facebook
Share On Twitter
Contact us

Axel Einar Hjorth (1888-1959) var under åren 1927-1938 chefarkitekt på Nordiska Kompaniet som under mellankrigstiden var en av Sveriges främsta tillverkare av möbler. Under AE Hjorts tid som chefarkitekt på varuhuset visades hans möbler på ett flertal stora utställningar både i Sverige och utomlands: New York 1927, Barcelona 1929, Stockholmsutställningen 1930, London 1931 och på världsutställningarna i Chicago 1933, Bryssel 1935 och Paris 1937. Utöver möbler ritade även Hjorth ett flertal inredningar till hotell, biografer, butiker och restauranger – tyvärr finns ingen av dessa inredningar kvar idag.

1938 slutade Axel Einar Hjorth på NK och satsade på sin egna verksamhet med tillhörande butik på Kungsgatan 30 i Stockholm. Året efter öppnandet av butiken bröt andra världskriget ut, något som påverkade Hjorths verksamhet negativt och efter bara några år lades butiken ner. Axel Einar Hjorths karriär som möbelformgivare slutade senare som anställd på ASKI som tillverkade kontorsmöbler – där han arbetade fram tills sin död 1959.

Bilden visar skåpet Louis - utställt på Världsutställningen i Barcelona 1929 och ritat av AE Hjorth och tillverkat på Nordiska Kompaniets verkstäder i Nyköping. Våren 2002 såldes skåpet för över en miljon kronor på Bukowskis och är fram till idag den dyraste 1900-tals möbel som sålts på auktion i Norden.

Orosdi-Backs bok om formgivaren Axel Einar Hjort ingår i förlagets bokserie Svenska arkitekter och formgivare.

Axel_Einar_hjorth_Nordiska_Kompaniet_mobel

Information om NK:s möbler på Nordiska museets websida

Share On Facebook
Share On Twitter
Contact us

axel_einar_hjorth_arkiv_nordiska_museet_AE-hjorthNordiska museet har lagt upp NK:s möbelavdelnings kundliggare från 1900-talets början fram till år 1962. NK var en gång i tiden en av Sveriges främsta möbeltillverkare och anlitade arkitekter som till exempel Carl Bergsten, Carl Hörvik, Axel Einar Hjort, Sigurd Lewerentz och Carl Malmsten. Många av möblerna visades på ett flertal stora utställningar, till exempel utställningen i Göteborg 1923, Barcelona 1929 och Stockholmsutställningen 1930. Bilden visar bord ritade av AE Hjorth som ställdes ut på världsutställningen i Barcelona 1929.

De flesta av NK:s möbler har en metallbricka med ett nummer på undersidan. Via liggaren kan man få uppgift om vilket år och datum möbeln tillverkades, i vilket material, modellens namn, beställare eller om det är en lagervara. Däremot finns det inte så mycket uppgifter om formgivare.

Klicka här för mer information på Nordiska museets websida.